Sydsveriges hotbild förvärras av två skäl.
Kablarna på havsbottnen har blivit fler och samhället alltmer beroende av dem.
Ryssland har blivit mer aggressivt både i sitt spionage och sina förberedelser för sabotage. En eskalering som började efter den ryska ockupationen av Krim 2014 och som tilltagit efter den storskaliga invasionen av Ukraina i februari i fjor. Efter attentatet mot Nord Stream har Kustbevakningen skärpt övervakningen av undervattenskablarna.
Baltic cable är en havs kabel för högspänd likström, som länkar ihop kraftnäten i Sverige och Tyskland. Den ägs till 100 % av Statkraft och ligger på Östersjöns botten med landfästena i Trelleborg, 10 km från Falsterbokanalen, och Lübeck-Herrenwyk. Kabeln har endast en ledare – returströmmen går genom vattnet – och spänningen är 450 kV, den högsta arbets-spänningen för någon kraftöverföring i Tyskland. Den nominella överföringskapaciteten är 600 MW. Den totala projektkostnaden var 2 miljarder SEK, och länken kom i bruk december 1994.
Öresunds kablarna är fyra kraft kablar i Öresund mellan Sverige och Danmark, som ägs tillsammans av Energi Net och Eon Sverige sedan Sydkraft tog över den svenska delen helt 2001. Två kablar ägs av Svenska kraftnät och Energinet. Överföringskapaciteten är (2020) 1 700 MW i östlig riktning och 1 300 MW i västlig riktning.
I februari 2022 ankrade två ryska special fartyg under två dygn i Öresund i höjd med den naturgasledning som löper mellan Sverige och Danmark. I oktober 2022 blev hela Bornholm strömlöst sedan elkabeln som löper från den skånska kusten slitits av på havsbottnen. Orsaken har inte fastslagit, men det kan inte uteslutas att kabeln varit utsatt för ryskt sabotage.
I oktober 2022 blev hela Bornholm strömlöst sedan elkabeln som löper från den skånska kusten slitits av på havsbottnen. Orsaken har inte fastslagit, men det kan inte uteslutas att kabeln varit utsatt för ryskt sabotage.
Undervattenskabeln Nord Balt, som löper från Nybro i Småland till Klaipeda i Litauen, byggdes 2015 för att minska de baltiska staternas beroende av energi från Ryssland. Vid utläggningen, som utfördes av svenska ABB, avbröts arbetet flera gånger när ryska örlogsfartyg uppträdde hotfullt och tvingade bort civila svenska fartyg från platsen.
I Polen finns farhågor för att attentatet mot Nord Stream ska följas av fler sabotage mot ledningar i samma område: den svensk-polska elkabeln Swe-Pol Link samt den norsk-polska gasledningen Baltic Pipe, som invigdes samma dag som Nord Stream sprängdes. Polenkabeln, officiellt kallad Swe-Pol Link, är en kraftledning för likström på Östersjöns botten mellan Karlshamn i Sverige och Polen. Den går mellan Stärnöhalvön, el område SE4, utanför Karlshamn, Sverige, och Bruskowo Wielkie nära Słupsk i Polen.
Polenkabeln planerades med en teknik som använts för Baltic Cable, men Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Ronneby kommun sade i februari nej till denna lösning med hänvisning till befarade klorgas utsläpp. Svenska Kraftnät ansökte då om komplettering av den koncession för Polenkabeln som regeringen beviljade sommaren 1997, med ett ändrat tekniskt utförande med ström återledning genom två ter ledningskablar i stället för att strömmen åter leds genom havet. Karlshamns kommun motsatte sig då i stället projektet med motiveringen att kabeln skulle ge olägenheter för svensk miljö till följd av att den skulle möjliggöra import av billig elström från Polen producerad med stora utsläpp av svavel och kväve. Frågan drevs ända till Miljööverdomstolen, som dock avvisade dessa invändningar i november 2000.
När naturgasledningen Nordstream, också vid Östersjön, läckte i september 2022 och sabotage misstänktes, befarade många att även Polenkabeln skadats. Från Karlshamnsverket till den svenska Östersjökusten går en 2 kilometer lång undermarks kabel. Sedan följer en sjökabel med en längd på 239 kilometer som når land nära Ustka i Polen. Därifrån går en 13 kilometer lång undermarks kabel till elverket i Bruskowo Wielkie. SwePol Link togs i drift 2000. Kabeln har en spänning på 450 kV och en maximal överförings effekt på 600 MW.
Nyligen varnade Polens premiärminister Matteusz Morawiecki för ryska aktioner mot såväl Baltic Pipe som en stor LNG-terminal i Swinoujscie”. Bolag som äger ledningar – Svenska Kraftnät, Swedgas och Statkraft – har ökat säkerheten för att se till att de el- och gasförbindelser som löper i land i skånska Borrby, Klagshamn och Böste inte utsätts för sabotageaktioner. Vid flera av ledningarna utanför Skånes kuster har misstänkta ryska fartygsrörelser iakttagits. Då det totalt rör sig om hundratals mil av ledningar på havsbottnen är det omöjligt att skydda allt.
GUGI bedriver marina operationer på extremt stora djup. Med special ubåtar kan GUGI arbeta ner till 6000 meter. Det krävs för att den ryska flottan ska komma åt de avancerade avlyssningssystem (Sosus) som USA placerat ut på världshaven för att följa ryska ubåts rörelser.
Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 så varnade nyligen Säpochefen Charlotte von Essen för att Rysslands spionage och sabotage mot energi ledningar och telekom kan slå hårt mot hela samhället.
– Man kan slå ut vissa vitala eller kritiska delar och även om det inte är ett fullskaligt angrepp så får det förödande konsekvenser. Påverkas energiförsörjning och telekom så påverkas också Europa och viljan att stödja Ukraina. Vilket i sin tur skapar splittring i den sammanhållning som är så viktig och som varit så stabil sedan Rysslands invasion av Ukraina, sa Charlotte von Essen
Sabotage mot energiledningar leder till långvariga elavbrott i dagar eller veckor i hela eller delar av landet under hela perioden. Områden söder om Dalälven drabbas hårdast. Stort beroende av inhemsk elproduktion på grund av begränsad import. Tillgången på drivmedel, råolja och gas är kraftigt begränsad under perioden på grund av el- och internetavbrott samt begränsad import. Dagliga störningar och långvariga avbrott i fjärrvärme och fjärrkyla. Falsterbokanalen är strategiskt viktig för Ryssland då den verkar som en genomfartsled mellan Öresund och Östersjön. ryssarna avsiktligt saboterade kabeln med utrustning som släpade längs havsbottnen. Men det finns fler exempel på hur Ryssland uppträtt mystiskt eller hotfullt vid kablar i nordiska farvatten”.
I dokumentären ”Skuggkriget” lyfter SVT i samarbete med andra nordiska tv-bolag fram den stora fiberoptiska kabeln från Svalbard till norska fastlandet som bröts av under mystiska omständigheter i januari 2021. Data över fartygsrörelser visar att en storrysk trålare – sannolikt ett spionfartyg – rörde sig fram och tillbaka över kabeln 130 gånger vid tidpunkten för avbrottet. Mycket tyder på att ryssarna avsiktligt saboterade kabeln med utrustning som släpade längs havsbottnen. Men det finns fler exempel på hur Ryssland uppträtt mystiskt eller hotfullt vid kablar i nordiska farvatten.
”Idag är den ryska krigsmakten minst lika intresserad av att få detaljinformation om civila kablar på havsbottnen. Vissa av dem vill man kunna avlyssna. Andra kunna sabotera”.
Just nu har Vladimir Putin inte militär kapacitet att invadera Sverige. Men i det hybridkrig han driver är det främsta målet att splittra och destabilisera Sverige och Europa”.
Enligt Energimyndigheten så är andelen rysk gas i den europeiska gasmixen svår att uppskatta, men kan inte anges exakt eftersom naturgas inte ursprungsmärks. Den ryska andelen varierar från dag till dag, beroende på den dagsaktuella importen och hur mycket gas som tas från olika gaslager. Enligt CREA 23 februari 2023 så har åtta fartygsleveranser med omkring 89 tusen ton rysk fossilgas, till ett värde av närmare en miljard kronor, anlänt till Sverige sedan den 24 mars 2022”. Sedan juni 2022 har Rysslands andel av EU:s gasimport understigit 20 %. I november var den 12,9 %. Mellan januari och november 2022 stod Ryssland (import av gas via rörledning + LNG) för mindre än en fjärdedel av EU:s gasimport. Ytterligare en fjärdedel kom från Norge, medan Algeriet stod för 11,6 %. 7 februari 2023. De europeiska länder som köper in mest rysk naturgas är Belgien och Spanien. De placerar sig på en andra respektive tredjeplats, efter Kina. 30 augusti 2023”.
MSB Handlingskraft: ”Handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021—2025. Daterad 2021-08-07”
“Beslutet har föranletts av att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa övertid har försämrats”. ”Sveriges närområde präglas i ökad utsträckning av en större närvaro av militära styrkor och ökad militär aktivitet. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige”. ”Det är mycket som kommer att hända de kommande åren som kommer att få stor påverkan på den fortsatta utvecklingen inom totalförsvaret. Nya myndigheter kommer att inrättas, statliga utredningar kommer att tillsättas och beslut kommer att fattas utifrån de utredningar som redan har redovisat sina uppdrag. Förmågan inom det civila respektive militära försvaret kommer successivt att öka och vi kommer att få ett allt starkare totalförsvar. Handlingsplanens samordnings-process för totalförsvaret riktar sig direkt till bevakningsansvariga myndigheter samt övriga aktörer på nationell nivå och indirekt till aktörer på regional och lokal nivå”.
Väpnat angrepp
”Ett väpnat angrepp kan för angriparen syfta till att använda svenskt territorium för egna militära ändamål eller förneka en annan stats tillgång till svenskt territorium. En större konflikt kan inledas med ett angrepp på Sverige. Ett angrepp kan också syfta till att förhindra Sverige att direkt eller indirekt bistå annan part i konflikten. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inledas med en förbekämpning med kryssningsrobotar, ballistiska robotar, attackflyg, cyberattacker samt genom De militära målen kan vara ledningscentraler, radaranläggningar och baser. Civila mål kan vara exempelvis logistiknoder, hamnar, flygplatser, broar, viktig industri samt infrastruktur för energi och kommunikation”.
Cyberattacker
”Cyberattacker utförda av statliga aktörers väpnade styrkor utgör ett militärt maktmedel. Cyberattacker kan också utföras av andra statliga eller statsunderstödda aktörer samt av kriminella organisationer mål val och konsekvenser kan attacken betraktas som ett väpnat angrepp eller som en kriminell handling. Angriparen kan exempelvis genomföra dolda förberedelser i fredstid för att kunna genomföra cyberattacker i händelse av en säkerhetspolitisk kris eller krig. Målen kan vara både civila och militära. Cyberattacker mot civila mål, exempelvis infrastruktur inom transport, elektroniska kommunikationer och energiförsörjning kan ge svåra samhällsstörningar med påverkan på såväl civil som militär verksamhet. Även ledningssituationen och tillgången till informations- och ledningssystem kan påverkas eller slås ut”. Mycket tyder på att Rysslandhar ägnat sig åt såväl signalspaning längs Sveriges kuster som att planera för sabotage mot viktiga kablar.
Gläntans 1,5 hektar skogsavverkning är enligt EU-lag förbjudet.
EU-lagen om avskogning röstades igenom 8 december 2022. Enligt Skogsstyrelsens hemsida är tillsyn en förutsättning för att lagar som beslutas av vår riksdag och andra regler som beslutas av regering och myndigheter ska fungera. Medborgarna ska kunna lita på att Skogsstyrelsen arbetar med tillsyn på ett effektivt och rättssäkert sätt samt att den tillsyn som vi genomför ska göras på ett likartat sätt i hela Sverige. Skogsavverkning med en yta mer än 0,5 hektar måste anmälas till Skogsstyrelsen, när det gäller Gläntan är det 100 hundraåriga tallar på en yta av 1,5 hektar, som nu kommer att skövlas. Enligt Göran Örlander, Forskare vid KSLA så visar studier i Europa och Nordamerika att kalhyggen släpper ut 7–18 ton koldioxid per hektar under det första året efter avverkning. Mätningar på svenska kalhyggen visar att dessa ligger i överkant av detta. Om man räknar med att ett hygge har kommit i balans efter 10 år betyder detta att varje hektar kalhygge i Sverige har släppt cirka 90 ton koldioxid under sina första 10 år.
Gläntan kommer således att släppa ut 135 ton de första tio åren, men till skillnad med andra svenska kalhyggen så kommer Gläntan aldrig komma i balans miljömässigt eftersom det kommer att byggas bostäder på detta kalhygge.
Det brinner i det cirkulära sopberget söder om Stockholm. Den giftiga soptippen är ett resultat av regeringens cirkulära miljöstrategi. Boende runt sopberget har uttryckt sin maktlöshet och kallat det en naturkatastrof. Människor, djur och natur far illa och brandröken har nått ända till Kungsholmen. Det är en brinnande miljöskuld på mark som är av riksintresse för naturvård med känsliga vattenområden. Kommer den att brinna för evigt med allvarliga effekter på både miljö och hälsa?