Vad har amerikansk och svensk miljöpolitik med coronaviruset att göra? Svaret är att USA och Sverige baserar sin miljöpolitik på avfallsmodellen Cirkulär Ekonomi som bidrar till enorma deponier där virus och andra sjukdomsalstrande mikrober kan växa till och spridas till djur och människor.

Ellen MacArthur Foundations cirkulära ekonomi är en avdammad avfallsmodell från 1977 som bygger på att allt som tillverkas ska ingå i ett slutet kretslopp, återvinnas och bli till nya produkter baserade på biodynamiskt råmaterial som ska dumpas på deponi för vidare rötning. Därmed motverkas effektiv avfallshantering med energiåtervinning, vilket bidrar till att världens deponier fortsätter att växa ohämmat.

Sveriges klimatminister Isabella Lövin har medvetet arbetat för den cirkulära ekonomin och har lyckats få med sig EU och de nordiska klimatministrarna på det cirkulära tåget. President Trump har däremot ärvt modellen från presidenter långt tillbaka i tiden. Den första lagliga deponin USA byggdes i Kalifornien redan 1937 och idag finns det cirka 2000 deponier spridda över hela USA.

Deponier och pandemier

När visselblåsaren doktor Li Wenliang i slutet av december 2019 varnade om utbrottet av COVID-19 (SARS-CoV-2) i miljonstaden Wuhan, spreds snabbt ryktet att sjukdomen kom från fladdermöss på samma sätt som viruset bakom SARS (SARS-CoV). Falska rykten såsom att äta fladdermussoppa påstods vara orsaken bakom utbrottet och botemedlet mot viruset var att äta vitlök.

Influensavirus från andra djurarter kan förändras så att de kan smitta människor, men det gäller inte bara fladdermöss utan alla djur. De influensavirus som har orsakat pandemier har ofta haft sitt ursprung i virus som har cirkulerat bland fåglar, anpassats vidare till grisar eller blandats med säsongsinfluensavirus. Många människor är mottagliga för ett sådant nytt influensavirus eftersom få har immunitet mot just den varianten. Därför sprids det lätt och kan orsaka större sjuklighet än en säsongsinfluensa och utvecklas till en pandemi enligt Folkhälsomyndigheten.

Rapporten ”Learning from SARS: Preparing for the Next Disease Outbreak” visar att det finns starkt stöd för teorin att viruset kommer från kontaminerat vatten från deponier som djuren dricker och sedan överför till människan via dåligt tillagad mat av griskött och nöt eller via avföring, bett från insekter, fladdermöss och andra djur.

När sarsviruset, som i sin uppbyggnad liknar coronaviruset, fick sitt utbrott i den kinesiska Guangdong-provinsen år 2003 drabbades runt 8000 människor varav 750 dog. Provinsen hyser världens största elektroniska avfallsdeponi, mer känd som Elektronikkyrkogården. På denna hisnande 52 kvadratkilometer stora deponi arbetar över 100000 människor med att återvinna gammal elektronik. Hälsoriskerna är stora i denna giftiga miljö. Man har bland annat uppmätt för höga blyhalter i barnen som bor i området. Även bakterier och virus sprids i denna miljö. Ett exempel är kolibakterien som kan leda till infektioner och i värsta fall sluta med blodförgiftning om den kommer in i ett sår.

Denna ohälsosamma miljö förvärras ytterligare när gifter från deponierna och fabrikerna tillsammans med avföringen från infekterade människor och djur läcker ner i grundvattnet. Samma vatten som sedan används för bevattning av risodlingar och som kreaturen dricker av, vilket leder till livsmedel med enormt höga halter av bakterier och gifter. De som dricker opastöriserad mjölk i denna miljö får i sig en gift- och bakteriecocktail av sällan skådat slag. Förutom att deponierna släpper ut giftiga gaser, sker det olyckor med katastrofala följder, som år 2015 då avfallsberget Shenzhen kollapsade och minst 69 personer dog.

Cirkulär Ekonomi står i vägen för moderna avfallslösningar

Samma år som sarsviruset fick sitt utbrott i Kina förbjöd Sverige dumpning av avfall på deponi. Istället inriktades avfallshanteringen på energiutvinning med investeringar i nya värmekraftverk och satsningar på ett modernt avfallshanteringssystem. Därför hamnar numera mindre än en procent av avfallet på deponi i Sverige.

Enligt tidningen The Diplomat har de gröna sedan något årtionde tillbaka protesterat mot planerna på byggandet av ett nytt värmekraftverk i Wuhan. Trots att Wuhan och många städer i Kina har ett stort avfallsproblem med läckande deponier – närmare bestämt cirka 682 lagliga och oräkneliga illegala – så protesterar man mot värmekraftverk. Varken klagomål om lukt och rök från deponierna eller oro för utbyggnad av nya deponier tycks vara skäl nog för att acceptera värmekraftverken.

Av det avfall som samlas i Asiens deponier kommer en stor del från västvärldens rika länder. EU har visserligen sanktioner mot export av avfall till utvecklingsländer, men sanktionerna kringgås genom att man etiketterar mycket av avfallet som ”donation till välgörande ändamål”. Samtidigt har EU fram till i år strävat efter minskad deponering inom den egna unionen. Men i stället för att uppmuntra övriga världen att utveckla moderna avfallslösningar, har Sveriges regering tillsammans med andra lobbyister fått EU att anamma den cirkulära ekonomin som motverkar energiåtervinning och bidrar till att Asiens deponier fortsätter att växa ohämmat. 

Enligt Kinas statistiska årsbok samlade landet ihop 215 miljoner ton hushållsavfall år 2017, vilket är mer än 152 miljoner ton än tio år tidigare. Statistiken får man dock ta med en nypa salt eftersom Kina är en diktatur. Om man jämför med amerikansk avfallsstatistik, alltså avfall per capita, borde mängden deponiavfall i Kina snarare ligga på 1,14 miljarder ton och då är inte de olagliga deponierna inräknade. Mot bakgrund av detta hade Kina behövt bygga drygt 4500 värmekraftverk, utöver landets 286 befintliga verk, för att bli av med sitt årliga avfall och erhålla el och värme istället.

Svininfluensan hade sitt UTBROTT I USA/MEXIKO

Våren 2009 upptäcktes ett nytt virus av typen influensa A (H1N1) i USA och Mexiko. Viruset orsakade den så kallade svininfluensan och spreds snabbt över världen. Första vågen av pandemin kom under sommaren 2009 och följdes av en andra våg under den tidiga hösten. I augusti 2010 deklarerade WHO att världen befann sig i en postpandemisk fas avseende spridningen av svininfluensa och nu betraktas detta som en av de cirkulerande säsongsinfluensorna.

Den 21 mars hade 23811 personer blivit smittade av coronaviruset i 46 delstater i USA, varav 301 personer hade avlidit. Tre stater stod tillsammans för mer än femtio procent av antalet avlidna: Washington D.C. (94), New York (56) och Kalifornien (24). I Kalifornien ligger världens största deponi som är 7,5 kvadratkilometer stor och tar emot 9000 ton avfall dagligen. Deponin anlades så sent som 1993 och beräknas ha en livslängd på 250 år. En av världens största städer, New York City, genererar mer än 14 miljoner ton avfall varje år – långt mer än någon annan storstad i världen. Staden är helt enkelt byggd på en enda stor soptipp och har varit så sedan 1657 då den kallades för New Amsterdam.

Det första offret för COVID-19 i USA dog den 6 februari på The Life Care Center of Kirkland i Seattle. Det var en man i femtioårsåldern med underliggande dåligt hälsotillstånd. Man misstänkte att mannen blivit smittad i närheten av sitt boende. Åtminstone 35 avlidna i King County härrör från Life Care Center i Kirkland.

Cirka tolv kilometer från sjukhuset i Kirkland ligger en deponi som varit nästan full i två decennier. I en artikel från mars 2019 ställer journalisten David Gutman frågan: Hur mycket sopor kan man klämma in i ett 3,7 miljoner kvadratmeter stort område? Jo, du behöver minst femtio års avfalls dumpning, kanske till och med 75 års dumpning, om du bara staplar soporna på höjden, sådär en cirka trettio meter högt. Nu utökar man ytan med nya sektioner och bygger ytterligare tre meter på höjden. Man planerar att hålla deponin öppen tills 2040 genom vissa modifikationer som kostar cirka 270 miljoner US-dollar.

nästa pandemi – kommer den ha sitt utbrott i New York, Stockholm eller MOSKVA?

I dag finns det cirka 2000 aktiva deponier spridda över hela USA som årligen fylls på med 266 miljoner ton avfall. Om USA i stället hade satsat på energiutvinning skulle man för det första bli av med 266 miljoner ton avfall och för det andra lösa både el- och värmebehovet för miljontals hushåll.

I nuläget har landet inte mer än 87 värmekraftverk och man har inte byggt något nytt sedan 1995. Det kan jämföras med lilla Sverige som har så mycket som 32 värmekraftverk och ligger i framkant när det gäller energiutvinning. Med tanke på USA:s invånarantal borde det finnas 1045 kraftverk och då hade man kunnat utvinna energi från sitt avfall motsvarande värmebehovet till 40,8 miljoner lägenheter, elbehovet till 22,2 miljoner och 2,45 miljoner MWh fjärrkyla.

Ska nästa pandemi starta i USA – Washington D.C., New York City eller Kalifornien? Får den sitt första utbrott i Lombardiet, Italien eller i Stockholm? Kanske Moskva står i tur? Enligt The Moscow Times har Statsduman estimerat att det finns 11000 deponier och 40000 dumpningstippar i Ryssland. “Vi har identifierat deponier som är till bredden fyllda med giftigt avfall i Astrakhan, Kaluga, Leningrad och Moskva”, säger an av Statsdumans ställföreträdare, Vladimir Burmatov.

Om vi fortsätter med att dumpa vårt avfall på deponi kommer det år 2050 finnas mer än EN TRILJON TON avfall som läcker ut sina giftigheter i grundvattnet. Så kom in i matchen och börja att bygga värmekraftverk och gör det NU, för just nu så lever jordklotets 7,4 miljarder människor på en tickande pandemisk bomb!